I år fick jag mitt livs första löneförhöjning från en anställning. Tidigare har jag bara jobbat kortare perioder på en arbetsplats, eller drivit eget (och bestämt min egen lön), jobbat som ungdom i familjeföretag, eller studerat. Jag gick direkt från praktik in i en anställning som junior konsult för två år sedan nu. Då kände jag inte att det fanns något utrymme för förhandling utan tackade bara direkt ja till anställningen för att få in en fot i branschen. Nu i efterhand har jag förstått att det nog inte fanns utrymme för förhandling ändå för alla nyutexaminerade verkar gå in på fast ingångslön (som höjt varje år då). Eftersom jag kom in efter lönerevisionerna var gjorda dröjde det 1,5 år tills det var dags för mitt första lönesamtal i vintras.
Från början var mitt lönesamtal inbokat till januari, men bokades om av min chef med väldigt kort varsel så jag fick inte ens en dag på mig att förbereda mig. Det kändes inte speciellt bra att gå in så oförberedd men jag fick ändå en hyfsad löneökning tyckte jag: 4000 kr eller ca 13%, troligen den största höjningen i min grupp. Det är dock svårt att bedöma vad som var ”vanlig” löneförhöjning och vad som berodde på att jag gått in i en lite annan roll med mer ansvar. På min arbetsplats har vi något de kallar för kompetensträd där man kan fördjupa sig inom något område och därmed vara ett stöd för gruppen inom det området. Jag hade i nästan ett års tid varit min grupps systemspecialist och tagit på mig mer ansvar och börjat stötta gruppen mer och mer.
Jag trivs bra på min arbetsplats generellt sett men tycker vi är underbetalda sett till kunskap och arbetsbelastning, och jag tror många med mig känner samma sak. Tidigare pratades inte speciellt mycket lön och förmåner men de senaste månaderna har åtminstone en del varit mer öppna med missnöje, jag tror framför allt pga övertid som inte kompenserats utan bara hanterats som flex. Det är rätt konstigt att vi inte har 30 semesterdagar som kompensation för att vi inte har övertid. Eller på pappret har vi rätt till beordrad övertid men i praktiken har vi aldrig sett någon sådan kompensation.
Hade jag fått mindre löneökning än jag fick nu hade jag tyckt det var för lite, hade dock önskat någon tusenlapp till. Nu under vintern/våren har jag flaggat för min chef att jag vill ha tydligare mål och veta mer exakt vad som krävt för att få en liknande löneökning nästa år. Än så länge har jag bara fått svaret att fortsätta som jag redan gör. Till nästa år vill jag ha en löneökning på åtminstone 10% eftersom jag känner att jag bidrar med mycket till min arbetsplats och att jag gör ett riktigt bra jobb. Mina kollegor vänder sig ofta till mig för hjälp och min chef pratar bara gott om mina siffror (vi mäts på t.ex. lönsamhet odyl eftersom vi har egna kunder) och arbetssätt som hon vill sprida till gruppen. Jag tänker att om jag inte får en bra löneförhöjning nästa år börjar jag söka nytt jobb på allvar. Känner mig etablerad i branschen nu och vet lite mer om vad som erbjuds på andra arbetsplats. Jag känner att det gäller att inte fastna på en låg lönenivå så här tidigt i min nya karriär, särskilt inte pga någon slags lojalitet eller bekvämlighet. Trots att jag siktar på FI(RE) vill jag ha en rolig och välbetald karriär på vägen dit.
Frihetsresan 