Efter ett antal år på min frihetsresa har sparandet och investerandet länge varit automatiserat och jag har haft en rätt bra sparkvot (men inte så galet hög som vissa inom FIRE-rörelsen). Satsade på att investera mycket i början och kände aldrig att jag försakade något utan tyckte snarare att jag inte visste vad jag skulle spendera mer pengar på om jag sparade mindre. Jag tyckte jag köpte vad jag kände att jag ville ha och behövde. Sparperioden sammanföll med småbarnsåren så det bidrog kanske till att jag inte direkt hade någon ork eller tid att spendera pengar på större nöjen eller resor.
Efter inflationen och de höjda räntorna så kunde jag inte investera lika mycket och kände mig ibland lite stressad över det. Tidigare kunde jag ofta investera kanske 14 000 i månaden, och sen sänkte jag gradvis till 8000 i månaden och tyckte det var lite jobbigt. Nu har jag varit på gång att köpa hus en längre tid och gjort lite nya budgetkalkyleringar där jag la en separat husbuffert och sänkte investerat belopp till ”bara” 5000 kr per månad. Det gjorde mig lite stressad eller orolig, att kanske inte kunna investera mer än så. Det låter sjukt att säga det men det var min känsla – oro över att inte kunna investera lika mycket som tidigare. I alla ekonomipoddar jag lyssnar på har de ju pratat om just detta fenomen, att det är svårt att sluta spara och faktiskt använda sitt sparade kapital, och att se över så man inte sparar för mycket.
Jag gjorde några enkla nya ränta-på-ränta beräkningar och inser att jag inte alls behöver känna mig stressad över att investera mindre. Jag kommer ha det otroligt bra oavsett om jag sparar mycket eller lite de kommande åren. Inser att jag kommer kunna finansiera alla mina drömmar för växthus vid mitt kommande hus, kommer kunna resa ibland också. Även om jag ”bara” sparar 5000 kr i månaden (plus ca 2000 i tjänstepension) så kommer jag nå full FIRE inom 10 år. Det känns än så länge rätt overkligt och otroligt skönt samtidigt. Jag tror att det är ganska sannolikt att jag kommer spara mer än 5000 i månaden men det är väldigt skönt att veta att jag inte behöver göra det.
Just nu känner jag mig otroligt tacksam och glad över att ha hittat och valt denna väg i livet. Det är många olika val som tagit mig hit och det har väl inte direkt varit en rak eller vanlig väg att vandra. Nu får jag försöka fokusera på att investera lagom mycket och bygga mitt drömliv på landet. Jag känner mig lättad över att inte behöva känna press på att jag måste jobba heltid framöver. Även med deltidsjobb kommer jag klara mig fint. Jag ser fram emot 2025 och de kommande åren då jag ska satsa på mig själv och mitt rika liv.
Frihetsresan 