Ingen har nog missat det senaste årets fokus på inflation och kostnadsökningar inom många olika områden. Det har lett till en del oro det senaste året över vårt företags kostnader och framför allt likviditet. Eftersom vi driver en restaurang påverkas vi mycket av de ökade kostnaderna på mat och dryck, och även elpriserna. I detta fallet är det kanske tur i oturen att den största kostnaden är personalen och där har det än så länge inte varit lika stora kostnadsökningar.
I det första skedet var jag framförallt orolig för att antalet gäster skulle minska, helt enkelt för att de själva får mindre pengar över i månaden att lägga på nöjen som restaurangbesök och hämtmat. Än så länge har vi dock inte sett något tapp i försäljningen tack och lov, men det har varit många nervösa månader, särskilt eftersom vintern är vår lågsäsong och vi normalt går plus minus noll, eller till och med back några månader. Därför var jag rätt nervös för likviditeten under vintern, särskilt när jag såg att vårt konto redan vid årsskiftet var betydligt lägre än det brukar vara vid den tiden.
Jag tror det varit en fördel att vi ligger i en mindre stad och att vi ändå är en populär och omtyckt restaurang där. Många gäster har till och med sagt rakt ut till oss ”Höj priserna, vi vill att ni ska finnas kvar!”. Vi höjer priserna regelbundet men det är svårt att följa prisutvecklingen exakt, det är ett rätt stort jobb att göra om menyer och uppdatera app och hemsida vid prisförändringar. Det har redan varit några restauranger som gått i konkurs (bland annat den andra med samma inriktning som oss) eller som sålts eller stängt – det är i och för sig vanligt i branschen men det känns ändå som något mer omsättning av restaurangerna än vanligt.
Som en drastisk åtgärd så pausade jag tillfälligt min lön i februari och såg till att hålla tillbaka kostnaderna så gott vi kunde. Det innebar t.ex. mindre extra-personal och mer jobb för den andre delägaren, samt paus av extra avsättningar till våra (ägarnas) tjänstepensioner hos Avanza. Sedan såg jag till att börja ta lön igen i mars, men då en mindre summa än tidigare. Jag tyckte det var viktigt att jag får ut något av den tid och energi jag lägger ner, och även för den stress det ändå innebär att fortsätta driva företaget med mitt ex.
Det har varit, eller är, svårt att lägga tillräckligt med tid på företaget när jag varit nära utbrändhet på mitt heltidsjobb. Eller det kanske snarare är därför jag varit nära utbrändhet, för att jag inte hinner med att få återhämtning eftersom det alltid är något med företaget som behöver göras. Ibland undrar jag om det är värt att ha kvar företaget för det kommer med en hel del stress. Oftast känns det värt det, särskilt när jag räknar på det och tänker på vad jag får tillbaka i förhållande till tiden jag lägger ner.
Nu väntar vår högsäsong och de intensiva veckor då vi måste ta igen det vi ligger back hittills i år, samt skapa buffert för hösten och vintern, och förhoppningsvis skapa någon slags vinst. Det är påfrestande att det är så stor skillnad på säsongerna och att sommarens intäkter ska täcka så mycket mer av det resterande årets kostnader. Kanske skulle det gå att jämna ut lite så åtminstone resterande av årets månader alltid går plus, men det är svårt då det krävs en miniminivå av personal och fasta kostnader. Med viss automatisering eller utökning av verksamheten skulle det kanske kunna bli bättre siffror, men jag känner inte att jag har tid eller energi att lägga ner på det i dagsläget. Jag har en del idéer redan, och hade jag varit där på plats är jag säker på att vi hade genomfört en hel del av dem, men på distans känns det omöjligt att genomföra. Jag tänker att jag kan vara nöjd med att bara hänga med på resan och fortsätta vara en hyfsat passiv delägare.
Jag känner att det är mycket att fundera på framöver, kring om jag ska se om den andre delägaren kan köpa ut mig (blir nog svårt) och jag kan släppa företaget och lägga energi på något annat. Det kommer dock hela tiden tillbaka till att jag får ut så mycket i förhållande till nedlagd tid, så kanske är en lösning att istället gå ner i arbetstid på mitt heltidsjobb? Plus att jag är stolt över att faktiskt ha byggt upp en verksamhet som överlevt i drygt 9 år nu, och klarat sig igenom både coronakrisen och nu inflationskrisen. Det känns riktigt häftigt att ha en sådan här ändå hyfsat passiv inkomst, och den har varit en del av min frihetsresa ett bra tag nu.
Nu gäller det att fokusera på sommaren och högsäsongen. Hoppas på en ny rekordförsäljning i sommar, att matpriserna börjar gå ner igen och att elpriserna är stabilare framöver. Jag hoppas att jag kan slappna av lite mer om några veckor när sommaren drar igång ordentligt och försäljningen nästan fördubblas jämfört med normalt. Håller tummarna för att det värsta är över nu och att det blir bättre framöver.
Frihetsresan 